Martin Cottam, ordförande i ISO/TC 283, ger en uppdatering om senaste nytt för ISO 45001.
Martin Cottam, ordförande i ISO/TC 283, ger en uppdatering om senaste nytt för ISO 45001.
Över 70 delegater träffades nyligen i Coventry, Storbritannien, för det första mötet i ISO/TC 283 – det utskott som ansvarar för att upprätthålla och utveckla den internationella standarden för arbetsmiljö, ISO 45001. Delegaterna representerade de nationella standardiseringsorganen i 36 deltagarländer, tillsammans med kontaktorgan, däribland fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, yrkesorganisationer och certifierare.
Vad var syftet med detta första möte och vilka var resultaten av mötet?
Syftet med mötet var tvåfaldigt; att komma överens om kommitténs arbetsprogram och påbörja arbetet med de inledande arbetsuppgifterna. Vi enades om att vi kommer att arbeta med de två nya arbetsuppgifterna som föreslogs inför mötet i Coventry och godkändes genom en omröstning av nationella standardiseringsorganen.
Dessa arbetsuppgifter är en Handbok i ledningssystem för arbetsmiljö som vänder sig till mindre organisationer och en Vägledningsstandard för psykologisk risk på arbetsplatsen. Vi diskuterade möjliga framtida arbetsuppgifter kring incidentutredning, mätvärden för arbetsmiljö och om högsta ledningens roll, inklusive icke-chefer, men beslutade att skjuta upp att formalisera förslag på någon av dessa för tillfället. Vi kommer också att skjuta upp arbetet med ett förslag på en formell vägledningsstandard, medan arbetet med den mer informella handboken pågår.
Vad mer kan du berätta om handboken och vägledningsstandarden i detta skede?
Handboken för mindre organisationer ska färdigställas så snart som möjligt. Vår ambition är att slutföra detta i slutet av 2019, vilket är en ganska ambitiös tidsram. Vi kommer att behöva göra mycket av arbetet i virtuella grupper via webbseminarier, vilket inte är lätt för en grupp som är så spridd internationellt, men alla är redo att anta utmaningen.
Vägledningsstandarden för psykologisk risk på arbetsplatsen kommer att följa den mer typiska 3-åriga utvecklingsplanen. Eftersom det kommer att bli en formell standard kommer det att omfatta flera samrådsperioder, både med nationella spegel-kommittéer och med allmänheten.
Vilka är de viktigaste utmaningarna gällande arbetsmiljö för utskottets ledamöter i nuläget?
Den övergripande frågan för kommittén är att maximera den inverkan som ISO 45001, och alla framtida dokument som vi publicerar för att stödja den, har på global arbetsmiljöprestanda. Offentliggörande av standarder och vägledning är bara ett sätt att hjälpa organisationer att förbättra arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Vi anser att ramverket för ISO 45001 kan hjälpa organisationer att uppnå detta, men bara om de är medvetna om och använder materialen – och gör det på ett sätt som verkligen inriktar sig på deras risker och undviker att lägga till byråkrati.
Hur ser ni till att kommittén och standarden ISO 45001 förblir relevanta?
ISO-strukturen är utformad för att hjälpa till med detta. Varje nationellt standardiseringsorgan har vanligtvis en "spegel-kommitté" av företrädare för intressenter som tillsammans formulerar den input som deras delegater sedan för vidare till kommittén.
Dessa kommittéer varierar i storlek men vanligtvis har de 30-50 medlemmar, och i minst ett fall, över 100! Det finns alltså många intressenter både när det gäller att fastställa prioriteringar och utforma enskilda resultat. Och dessutom är offentliga samråd en del av utvecklingsprocessen för formella standarder, så det är en mycket inkluderande process.
Hur har spridningen av ISO 45001 varit under de första 6 månaderna sedan lanseringen?
ISO utför regelbundet undersökningar för att samla in uppgifter om antalet organisationer som certifierats för var och en av de stora standarderna, men ISO 45001 publicerades för nyligen för att ha tagits med i den senaste undersökningen. Certifiering är naturligtvis bara ett sätt på vilket organisationer kan mäta eller visa efterlevnad av en standard. Det vi hört antyder att den nya standarden har mottagits väl och att den inte bara kommer att locka organisationer som för närvarande är certifierade enligt OHSAS 18001, utan även de som inte tidigare har använt en standard för att hjälpa dem att hantera arbetsmiljö.
Har du några exempel på hur standarden har påverkat arbetsmiljöprestanda hittills?
I detta skede har relativt få företag slutfört övergången till den nya standarden, så det är för tidigt att mäta dess effekt. Det finns positiv respons på de områden där ISO 45001 har utökat kraven jämfört med OHSAS 18001, men i detta skede handlar sådana reaktioner mest om att människor upplever förändringarna som positiva.
Det verkliga testet kommer att vara att se om de nya kraven har en positiv inverkan på organisationers arbetsmiljöprestanda. Och naturligtvis, det är viktigt att komma ihåg att den största effekten av ISO 45001 förmodligen inte kommer att vara på organisationer som redan certifierats av OHSAS 18001, utan på organisationer som inte har antagit OHSAS, och som ännu inte har inrättat ett ledningssystem för arbetsmiljö.
Vilka är fördelarna för företag som intar ett systematiskt förhållningssätt till arbetsmiljö?
Jag tror att det finns många fördelar med ett strukturerat och systematiskt förhållningssätt till arbetsmiljö, så jag ska bara nämna ett par som jag tycker är viktiga. För det första: det faktum att en strukturerad process uppmuntrar oss att varsebli och hantera förändringar. Så många misslyckanden gällande arbetsmiljö beror på dålig förändringsledning, men en strukturerad metod ökar sannolikheten för att vi identifierar de risker som är förknippade med en förändring, oavsett om den är planerad eller oplanerad, och kan vidta lämpliga åtgärder för att minska riskerna.
För det andra kan ett formellt, systematiskt förhållningssätt till arbetsmiljöledning bidra till att involvera högre ledningsnivåer i processen – ge dem möjlighet att delta i stället för att arbetsmiljö delegeras ner i organisationen och därmed utanför deras blickfång.
Du har tidigare nämnt målet att öka användningen av standarden bland mikroföretag, små och medelstora företag. Hur stöder kommittén detta?
Det faktum att en av våra första arbetsuppgifter är en handbok om implementeringen av ISO 45001 som riktar sig specifikt till mindre organisationer, är ett tecken på hur viktigt detta område är.
En stor andel av den globala arbetskraften är anställd i mikroföretag, små och medelstora organisationer och trots sin storlek innebär dessa organisationer inte nödvändigtvis låg risk. Men de har inte nödvändigtvis samma djupa kunskap inom arbetsmiljöfrågor som större organisationer och är ofta mindre medvetna om var man kan hitta god praxis och andra stödmaterial, inklusive standarder. Vi är angelägna om att hitta sätt att öka medvetenheten om ISO 45001 i sådana organisationer och att visa hur dess principer gäller för mindre organisationer.
Med deltagare och intressenter från hela världen har ISO/TC 283 bredden av expertis och stöd för att uppnå sitt syfte att maximera effekten av ISO 45001 för att hjälpa organisationer att förbättra människors hälsa och säkerhet.
Det är tydligt när man pratar med Martin att fokus ligger på att göra stödmaterialet praktiskt och minska byråkratin närhelst det är möjligt, med ambitiösa planer för en Handbok för mindre organisationer som skall produceras under 2019 och ett mer långsiktigt projekt för att utveckla en Vägledningsstandard för psykologisk risk på arbetsplatsen. LRQA kommer fortsätta att rapportera om hur förbättringsarbetet och utvecklingen fortskrider.
